Det var kallt

och blött kvällen vi besökte kunden. Vi hade inte mötts förut och därför inledde vi med att presentera oss för varandra under tiden vi smaskade på semlor (kunden bjöd). När alla visste vad alla hette och även Prisma Eliott hade visats ur alla vinklar med och utan ljus satte vi oss i bilen och gav oss ut för att besöka några av alla elva motionsspår som slingrar sig runt i staden. Men först…

Mörkt och blött

Bra förutsättningar: mörkt och blött. Kylan är inte alls nödvändigt, kan jag tycka, men den var alldeles tydligt närvarande. Vi åkte en stund, lämnade bilens goa värme, tittade på några installationer som andra kunder föreslagit skulle ge den här kunden en bra bild av Eliotts förmåga.
Varje installation gav mersmak, verkade det. När kylan tagit ett stort bett i kinden och fått fingrarna alldeles orörliga – in i bilen och iväg till nästa ställe.
En del frågor avhandlades i bilarna – volymen på samtalen var hög för att överrösta värmeanläggningen som pumpade på i max-läget.
Installationerna vi besökte var vid skola, parkeringsplats, villakvarter och gång- och cykelväg.

Befintliga stolpar

Vid motionsspåren konstaterade kunden att stolparna som fanns kunde i de allra flest fall fortsätta sin tjänst. Mer än en gång, troligtvis fem, talade vi om att 5 W troligtvis kunde räcka på motionsspåren utan att någon enda joggare skulle känna sig otrygg eller bli mörkrädd.

Det landade

Slutsatsen blev till slut en något högre effekt. Det viktigaste argumentet för det var nog ”om någon frågar kan vi ju inte med att säga att vi bara har 5 W”.
Kunden beställde en mindre provinstallation.
Strax därefter var utvärderingen klar.
Nu pågår upphandling.